jag tror att jag går in i hans rum och öppnar en väska till

Efter M s död så var en av de böcker jag läste, och som verkligen skildrade hur det är att leva bredvid någon med en livshotande sjukdom, Marie-Louise Ekmans Få se om hundarna är snälla ikväll . Den är en bok jag rekommenderar till alla. Särskilt till dem som hurtfriskt uppmanar den svårt sjuke och dess anhöriga att kämpa. Jag lovar, alla kämpar.  I Jag tror jag går in i hans rum och öppnar en väska till så får jag som läser ännu en enastående vacker skildring av hur det är att vara anhörig. Jag får vara med under G s allra sista dygn. Marie-Louise Ekmans text varvas med utdrag ur den unge Gösta Ekmans dagböcker och texterna samtalar med varandra som bara litteratur kan. Precis som med den tidigare boken så väcker den här mängder med minnen, livets slutskede tycks sig ganska likt, jag är så tacksam över att MLE har skrivit och jag är så tacksam över att få läsa.

Ljudboken är inläst av Marie-Louise Ekman och Krister Henriksson. Magnifikt fint!

Bildkälla: Piratförlaget