Pojken Tue är huvudkaraktären i Thomas Korsgaards hyllade trilogi som avslutas med Man skulle kanske ha varit där. Tue har flytt sitt dysfunktionella barndomshem i Jylland och försöker försörja sig i Köpenhamn. 17 år gammal säljer han tidningar, blir bostadslös och han får bo tillfälligt hos kollegan Victoria. Hos henne får Tue möta ett medelklassliv som är svårt att dechiffrera, Tue är inte bara utfattig ekonomiskt. Han saknar också det kulturella kapital som krävs, drömmen om att skriva håller han ändå fast. Det är en svidande skildring av klass, överlevnadsförmåga och drömmar som Korsgaard… Läs mer

Sören Sveistrup skriver så fruktansvärt otäcka böcker och emellanåt så tänker jag att jag måste sluta lyssna. Kurragömma gjorde mig sällskap på min roadtrip och ett är säkert, man somnar inte! Det börjar med att en kvinna försvinner, hennes exman anmäler henne försvunnen och poliskollegorna Naia och Raheem börjar att kartlägga hennes liv, i arkiven hittar de också fler fall som tycks ha liknande tillvägagångssätt. Hör de olika brotten ihop? Det här är en spänningsroman med många trådar och tidsplan, det gäller att hänga med i svängarna. Krypande otäckt, våldsamt och helt omöjligt att sluta… 
Då har jag då också läst den tredje delen i Tove Ditlevsens självbiografiska trilogi. Gift börjar när Ditlevsen får sina första texter publicerade och hon gifter sig med den mycket äldre förläggaren. Hon är vuxen och vill skriva samtidigt som hon vill leva ett tryggt borgerligt liv som skiljer sig från den uppväxtmiljö som hon så innerligt vill lämna. Titeln är dubbel, det handlar om hennes liv som gift men också om hur hon dras in i ett missbruk som passiviserar henne och som gör henne oförmögen att både skriva och ta hand om de barn hon får. Vill man höra mer om boken länkar jag till SR s klassikeravsnitt:… 








Senaste kommentarer