systrarna – Jonas Hassen Khemiri

Vad ska man skriva om Jonas Hassen Khemiris vindlande roman Systrarna som ännu inte är formulerat? Boken är nominerad till Augustpriset, Khemiri var på mässan och där lyssnade jag och många andra, han har förekommit frekvent i media och ett tag tänkte jag att allt det där runt omkring skulle solka min läsupplevelse. Icke.

Systrarna är allt det där som jag vill ha av en riktigt härlig roman. Jag får följa den halvtunisiske pojken Jonas från barndom till medelålder, jag får också följa de tre halvtunisiska systrarna Ina, Evelyn och Anastasia, från barndom till medelåldern. I barndomen bor de ett tag nära varandra och i tonåren möts Jonas och äldsta systern Ina på basketplanen och Jonas kan inte sluta tänka på de tre systrarna. De lever sina liv var och en på sitt vis, alla fyra i ett slags mellanförskap där de är rotade i det svenska samhället men ändå alltid funderar över och påverkas av sin bakgrund. Jonas blir författare och när han flyttar till New York för att skriva en roman om de tre systrarna så söker han upp Evelyn, det mötet påverkar hans bok och hans liv.

Som alltid så är Khemiris texter både väldigt vardagliga och fulla av språkliga finesser, mystik och observationer av mänskliga beteenden. Khemiris text är fiktion, det uttrycks uttalat i texten men ändå har författaren Jonas många likheter med Khemiri själv. Boken är till exempel skriven i New York och i samtalet med Ingrid Elam som jag lyssnade till på bokmässan så uppehöll de sig ett tag kring frågan om det finns en gräns mellan fiktionen och autofiktionen. Nu kan jag inte citera svaret men den korta versionen är nej. Khemiris erfarenheter finns med på ett hörn i alla hans karaktärer och i alla hans texter men det är han som författare som skriver berättelsen, som ger karaktärerna sina olika röster och som skapar det universum vari boken utspelar sig. Det är hans privilegium.

Fantastisk roman, härligt inläst av Hamidi Khemiri. Läs eller lyssna!

https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/293177/systrarna/