bokmässa rapport 4

Tre samtal med författande män ledda av skarpa och pålästa kvinnor är den gemensamma nämnaren för det här inlägget. Joshua Cohen berättade om sin roman Netanyahus och samtalet blev en blandning av just samtal och långa utläggningar från Cohen som kändes lite väl inrepeterade. Han varvade one-liners och utläggningar och efteråt sa jag till en av mina bokvänner: så väldigt mycket amerikansk intellektuell som vill vara rolig. Sedan googlade jag resa till New York, kanska kan jag komma dit någon gång.

Jonas Hassen Khemiris roman Systrarna är skriven i just NY och jag är inte helt säker på att jag kommer att läsa. Oavsett så är det härligt att lyssna på honom tala om sina böcker och sitt skrivande, han är en slipad talare och helt klart detta års mässas superstar. När han kom gående så delade sig folkhavet och han var överallt och hade långa signeringsköer ringlande hela tiden.  

En av de sista seminariepunkterna jag lyssnade på var det om saknade pappor, Andrev Walden och Fredrik Söderholm bjöd på ett personlig samtal och jag kan inte annat än rekommendera Waldens bok Jävla karlar. Den är en av de bästa böckerna jag läst det här året och jag hoppas att många läser. Som Walden själv sa i samtalet så har han alltid uppfattat sig som oerhört likeable, han har liksom gått genom livet utan att göra något väsen av sig men när han nu skrev boken så upptäckte han andra sidor. Vi hoppas på fler böcker!  Eftersom jag typ bara lyssnar på P1 så har jag missat radioprofilen Fredrik Söderholm och hans berättelse om hur trauma i uppväxten ledde till missbruk, mängder av terapi och nu en försoning. Han hoppas att de som läser hans bok ska se det som en resa mot ett helare liv och kanske hjälpa någon som behöver en puff mot att ta tag i sitt liv. 

Två bokvänner på raden framför!