Igår samlades bokbubblarna för att prata om Scholastique Mukasongas Madonnan vid Nilen och det var verkligen en bok som passade att bokcirkla. Berättelsen utspelar sig på en avlägset belägen flickskola i Rwanda, det är 70-tal och landet har varit ett självständigt land i ett drygt decennium. Hutu är i majoritet och har sedan sent 50-tal varit i ledande ställning i landet och konflikten med de tidigare ledarna Tutsierna är tydlig också på skolan. Dit kommer välbärgade flickor för att få utbildning men också för att hållas undan de frestelser som skulle kunna finnas i deras hemmiljö. Boken inleds med att flickorna kommer tillbaka till skolan efter ett lov och man får följa sistaårseleverna. Genom korta scener från livet på internatskolan så berättar Mukasonga om en tonårstillvaro som är formad av disciplin, gamla traditioner, religiösa föreställningar, utsatthet och en skeptisk inställning till de franska lärarna och de moderna volontärerna.
Boken är kort och ganska episodisk, man får inte riktigt lära känna någon av flickorna och det tycks som att författaren haft en didaktisk tanke med sin bok och emellanåt saknade vi den roman-roman som boken kunde blivit. Tänk om vi fått gå in i en eller två av flickornas liv på riktigt? Inte vara observatörer, det hade varit något alldeles extra.
När jag läser böcker som utspelar sig i de före detta Belgiska kolonierna så slås jag av vilket totalt kaos de verkar lämnat efter sig. Genom skallmätningar och andra yttre attribut så tycks de konstruerat en konflikt som mellan människor som delade både landområde, språk och kultur. Kanske har jag fattat fel? Någon på cirkeln sa att det här verkligen var en google-bok och det är sant. Man fick lust att ta reda på mer om allt från tillagning av matbananer till gudinnan Isis och självklart så är det tvunget att läsa på mer om massmorden som skedde på 90-talet i landet. Mukasonga är just nu aktuell med Sverigebesök där hon talar om Barfotakvinnan som handlar om hennes mors uppväxt. Är man det minsta intresserad av litteratur från Afrika så är båda böckerna given läsning.
Bildkälla: Tranans förlag
Leave a Comment