de bortglömda namnens bok – Kristin Harmel

Ännu en historisk roman om andra världskriget – finns det ens möjlighet att skriva den utan att upprepa sig? Kristin Harmel har i De bortglömda namnens bok tagit sig an att skildra det heroiska arbete som den franska motståndsrörelsen gjorde för att föra flyktingar över gränsen mellan Frankrike och Schweiz. Huvudperson i romanen är Eva Traube som lever med sina föräldrar i Paris. Hon är judinna och när Paris ockuperas förs hennes far bort. Genom kontakter med fäderna arbetsgivare lyckas Eva använda sin konstnärliga talang till att tillverka förfalskade resetillstånd och hon och hennes mor kan ta sig till en liten gränsstad nära Schweiz. Evas begåvning snappas upp av motståndsrörelsen och snart är hon en del av deras organisation.

Hon börjar, med risk för sitt eget liv, arbeta i det hemliga biblioteket och böcker har en stor betydelse i den här historiska romanen, böckerna är skillnaden mellan liv och död. Eftersom det är förlaget Lavender Lit som gett ut boken så är jag förberedd på att den är av det romantiska slaget och visst hamnar den unga Eva i kärleksförvecklingar vilka hon minns också 60 år senare. Ja, visst tillförde den här romanen ytterligare något till den flora av romaner som andra världskriget som redan finns. Något för romantiskt blev det hela för min smak men skildringen av motståndsrörelsen väger upp, helt klart.

Lite extra kul var det att jag känner till den geografiska miljön väl, jag bodde under ett år precis vid gränsen i Schweiz, utanför Genéve. Frankrike var någon kilometer bort och bergen ruvade över byarna. Det är en verkligt vacker trakt och jag skulle gärna återvända. Då skulle jag absolut också ta reda på mer om vad som kanske hänt där under kriget.

Bildkälla: Lavender Lit