Abi Daré har skrivit en uppväxtroman som utspelar sig Nigeria. I Flickan som fick en röst får vi följa Adunni som är 14 och som har växt upp i en by på Nigerias landsbygd. Adunni drömmer om att få gå i skolan och kanske en gång bli lärarinna men när modern dör så kollapsar familjen. Pappan, som inte kan ta sig samman och försörja sina barn, säljer Adunni som tredjebrud åt en äldre man. Betalningen skall betala för arrendet av tomten och Adunni förväntas föda pojkar åt mannen som kräver en arvinge. Livet i den nya storfamiljen blir svårt och Adunni får hjälp att fly till Lagos. Där skall hon arbeta i hushållet hos en affärskvinna men inte heller det blir enkelt. Hon blir utnyttjad och förnedrad samtidigt som hon hittar några vänner som faktiskt kan hjälpa henne att så smått hitta en egen röst, få ett språk att uttrycka sig med och en möjlighet till förändring.
En av mina reflektioner efter läsningen är att jag skulle läst den på engelska. Stor del av boken är skriven på talspråk och med ett språk som är en förenklad engelska, det hade säkert blivit mycket autentiskt om jag inte läst den i översättning. Ingen skugga på Erik McQueen som översatt men det är så svårt att få till det, den enkla engelska meningsbyggnaden och pronomen klingar liksom igenom översättningen och det blir svårläst. Samtidigt så upplevde jag boken som en som skulle passa att stå på hyllan för unga vuxna. Adunnis naiva blick på världen och hennes obotliga optimism är både romanens styrka och svaghet och kanske hade jag velat haft en parallellhistoria på något sätt i romanen som kunde ge den också en vuxen persons perspektiv.
Det här är en bok som jag ska diskutera med andra bokälskare i en digital bokcirkel den 18 november. Vilken tur att det finns internet så att samtalen kring litteratur inte helt försvinner trots allt, givet det så blir min text om romanen inte allt för lång nu. Jag får återkomma när vi pratat om den!
Bildkälla: Piratförlaget
Leave a Comment