årets innerligaste



Oh what did you see, my blue eyed son?

What did you see, my darling young one?
I saw a newborn baby with wild wolves around it
I saw a highway of diamonds with nobody on it
I saw a black branch with blood that kept drippin’
I saw a room full of men with their hammers a bleedin’
A white ladder all covered with water
I saw ten thousand talkers whose tongues were all broken
I saw guns and sharp swords in the hands of young children


Jo, jag är fortfarande lite småsur för att Bob Dylan fick årets litteraturpris men på något vis så mildrades den tjurigheten med hjälp av Patti Smiths hyllning. Att hon kommer av sig på vers nummer två i dessa tider är inte alls konstigt. Så vackert, och fastän texten är från 1962 så handlar den om idag. Det är väl det som är god litteratur.