Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson har recensionsdag just idag och det känns tydligt genom boken att nu är författaren redo att släppa greppet om sin karaktär Leo Junker. Den trasige och hetsige man som vi mötte i Den osynlige mannen från Salem har lyckats ta tag i sitt liv, landa på båda fötterna och kanske bli en nästan helt vanlig Svenssonsnut. Det är det reflekterande draget hos Leo som gör att jag uppskattar den här delen mesta av de fyra i serien. Utan att bli alltför uppenbart och klyschfilosofiskt så för Carlsson in ett resonemang om moral och etik som gör att man kan förstå Leos liv
Senaste kommentarer