Jag gillar Cecilia Uddens rapportering från Mellanöstern och när hon nu modererar ett samtal så är jag på plats. Den som hon samtalar med är den syriske poeten Adonis som är aktuell med en ny bok om Islam. På plats är också psykoanalytikern Houria Abdeloyahed. I sin bok skriver Adonis att det finns bara ett Islam, vad menar du med det?

Läs mer om vår nästa bokcirkelbok! Vi läser och samtalar sedan om romanen med författaren!

… Läs mer

För er som följt min blogg ett tag så vet ni att jag utmanar mig själv med att försöka läsa litteratur från så många länder som möjligt på ett år. Det som jag räknar är (och man kan tänka olika men så här tänker jag) författarens födelseland. Jag räknar dessutom bara författare till romaner. Inga fackböcker, barnböcker, lyrik eller noveller kvalar in. Jag har kört det här sedan jag startade bloggen och jag brukar hamna på runt 40 länder varje år. Det största rycket brukar vara runt sommarmånaderna.  Vi får se hur det går i år, jag hade vid maj  månads slut läst böcker från 28 olika länder och… Läs mer

En väg för min son är något så ovanligt som en relativt lättläst roman som utspelar sig i Anatolien och som översatts till svenska. Helt säkert beror det på att författaren Hamdi Özyurt numer bor på Gotland och det var också i ett torgstånd i Visby som jag först hittade till hans böcker.

Han senaste roman heter alltså En väg för min son och den utspelar sig i Turkiet på 1980-talet. I ett otillgängligt hus hos en familj som lever utanför lagen, lång uppe i uppe i bergen, gömmer sig Haydar. Han är lärare och har en liten son som han ännu inte sett och han är misstänkt för att ha mördat en man. Efterlysningsaffischerna… Läs mer

Vi  är namnet på berättaren i den här fina romanen av Kim Thúy. Vi är flickans namn, hon som föds sist i en rad av bröder, och hon som genom livet bär namnet som översätts bokstavligt med ”dyrbara, pyttelilla, mikroskopiska”. Som yngst i familjen så blir Vi den som förväntas slösa sina omsorger på sina äldre bröder och sina föräldrar. Hon studerar hårt i skolan men på något vis är det bara ett respektabelt äktenskap som väntar. Hennes liv förändras i grunden när hon som tioåring flyr från Vietnam tillsammans med sin mor och sina bröder och så småningom hamnar de i Kanada. Fadern blir kvar… Läs mer

Resa in i tomheten är en resedagbok som tagit mig nästan ett halvt år att läsa. Inte för att den är svårläst, inte för att den ointressant (tvärt om, den är superintressant och högaktuell) är utan helt enkelt för att den är så olidligt känslomässigt krävande. Jag måste erkänna att jag läst klart den på beting, bara för att jag så gärna vill och hur själviskt är det inte att sitta och beklaga sig över att den var jobbig att läsa? Hur var det här resereportaget då att skriva? Och hur är livet att leva för alla de som har kriget i Syrien som vardag?

Vardagsskärvor blandat med politiska kommentarer och… Läs mer

Just nu är jag på jakt efter böcker som ger mig nya perspektiv på Sverige och svenskarna. De senaste veckorna har debatten om muslim 2.0 böljat på ledar- och insändarsidor och jag själv arbetar i en multikulturell miljö och förstår mig inte på vårt behov av att kategorisera människor i vi och dom. Det var med den tanken gnagande i bakhuvudet som jag beställde och läste Qaisar Mahmoods debutroman Halva liv.

Och så fick jag mig en något annan historia än väntat. Halva liv är en universell och vackert beskriven berättelse om en son som vakar över sin far. En far som han inte har något vidare relation till… Läs mer

Presidentens apelsiner  av Abbas Khider är en skakande och totalt osentimental roman om den unge irakiske pojken Mahdi som mest av allt vill lära sig att föda upp duvor. Han har just tagit studenten och livet ligger framför honom när han råkar befinna sig på fel plats, han misstänks för samröre med motståndsgrupper och fängslas och sätts i fängelse i två år. Tortyr och svält är vardag och när ryktet når fångarna att Saddams födelsedag närmar sig börjar de tro att kanske, kanske ska någon av dem släppas fri. Det som händer är att alla fångarna får var sin apelsin och sällan har jag läst en… Läs mer

För två år sedan upplevde vi sakura på plats i Japan. Jag är faktiskt lite förtjust i den där funktionen på FB som påminner en om minnen. Man får bara helt enkelt förtränga att FB-servrarna har allt för mycket data om mig och mitt privatliv …

Nån gång ska vara den första.