ni är inte min mamma – gripande om att vara barn på flykt

För de som känner mig så vet ni att jag arbetar med barn som av olika anledningar har lite extra svårt att få till det där med att läsa och skriva. Många av de barn jag möter har precis som Aysha i Ni är inte min mamma minnen från en annan plats, ett annat liv och har inte barnen egna minnen så förvaltas minnet av hemlandet av föräldrarna. Senast idag så pratade jag en stund med en gammal elev som lyckligt berättade att han ska åka till hemlandet på torsdag, där finns mormor och morbröder och ett språk som han är hemma i. I Frank Furu och Linda Bondestams vackra och mycket sorgliga bilderbok får vi lära känna Aysha som nu bor i Finland men som har sitt hjärta i Mogadishu. Med doften av anjero och känslan av mammas famn drömmer Aysha och med ett knack väcks hon till vardag med snöbollskrig, retande klasskamrater på en skolgård och snälla vuxna som tar hand om en, vill en väl. Men de är inte min mamma.

En text som berör och bilder som går rätt in i hjärtat, det är Ni är inte min mamma. Imorgon ska jag krama lite extra om några av mina elever som snart ska gå på jullov och om bara en månad ska jag börja på nytt jobb, nya elever men troligen inga Aysha.

Bildkälla: Berghs förlag