”Himlen är oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
rår inte stjärnorna för.”
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
rår inte stjärnorna för.”
Ted Gärdestads vackra sång spelas som ett soundtrack i mitt huvud under tiden jag läser Himmel av Torbjörn Flygt. Sången beskriver en tid i förändring där kärleken är det som håller samman världen. Så är det också i Himmel.
Himlavalvet spänner över staden som ser ut som ett kommatecken vridet runt brofästet, människorna lever sitt liv i en stad som förändras. Köplador och nya bostadsområden växer upp på det som en gång var bördig åkermark och klassklyftorna blir… Läs mer
Senaste kommentarer