kalifat – en serie som utmanar

Just nu kan man se serien Kalifat på SVT. Ikväll sänds del 2 i tablån och jag har hunnit se 5 delar på play. Det här är en serie som landar precis i mitt knä. Jag arbetar med barn och vuxna som flytt från IS grymheter, jag arbetar bland familjer som själva har eller har har släktingar som stridit, jag arbetar på en näraförortsskola i Göteborg där den sociala kontrollen är stark. En del av flickorna bär hijab från första dagen i förskoleklassen samtidigt som samarbetet är mycket gott med alla föräldrar. Familjerna  har många olika trosuppfattningar och i skolan har vi ett gemensamt mål att arbeta tillsammans så att barnen får möjlighet till en god och positiv framtid. Samtidigt så lever eleverna i en verklighet där de kanske bara hör svenska talas i skolan och traditonella könsroller uppmuntras.

Jag känner mig mycket tudelad till serien. Utmanar den eller spär den på fördomar?

Kalifat är en spänningsserie och den rör runt rejält bland frågor som vi i samhället måste diskutera. Den har fem starka och smarta kvinnor i huvudrollen och den visar på ett trovärdigt sätt hur religiös fundamentalism och medföljande hjärntvätt fungerar, samma dag som jag såg det senaste avsnittet så hörde jag om rättegången mot Kristi Brud på P1. Slutna samhällen, slutna grupper med tydliga motståndare som skapar ett tänk med vi och dom med ett löfte om paradiset som bonus är så skrämmande. Frågan är om det i en TV-serie går att skildra all den komplexitet som finns i den här frågan? Det här är en serie som skall utmana, som ska väcka tankar och som jag hoppas diskuteras runt fikabord. Inte svart eller vitt utan i gråskala.

Det är omöjligt att värja sig när man ser serien. Mina tankar går förstås till R från Raqqa, O från Irak, S från Palestina och alla de andra barn som jag arbetar med varje dag. Flickor och pojkar som bär med sig så många erfarenheter som barn inte ska behöva bära. Oavsett religion, oavsett vad deras föräldrar gjort eller inte gjort så är de här. De sitter på mattan i min sal och kämpar med att lära sig att läsa, skriva och göra sig förstådda och vi ska se till att de får förutsättningar att skapa sig ett gott liv.

En riktigt bra roman om religiös fundamentalism är Mohsin Hamids Den ovillige fundamentalisten. Läs den! Se filmen, och se Kalifat!