Bokbubblarna bestämde sig för att december månads bok skulle vara julchicklit – härligt lättläst och småmysigt att ladda upp med inför helgerna. Tycker dom ja!
Dogs. Family. True Love. Glitter på framsidan; Say no more. Det här var de längsta fyra timmarna i mitt läsliv på mycket länge… För mig är det totalt ointressant att läsa en bok som jag redan innan jag öppnar pärmarna vet hur den kommer att sluta. Torftigt språk, taffligt yxade karaktärer, inte särskilt romantiskt ens och o så förutsägbart. Till och med skämten kan man se hur de bäddas för flera rader innan… Nu gav jag den här en ärlig chans och läste ut, Hyllan hade hyllat och man ju inte vara en total kalasförstörare i den fina bokbubblarklubben. Jag ser mycket fram emot att höra vad mina kamrater finner så bra med den här genren, möte i morgon!
Så ja, nu har jag skrivit om Just for Christmas – årets absolut enda chicklit.
Vill du bli av med den imorgon så vet jag en chick lit-älskare som inte läst den (hint hint)…
Spikat!
Nämen, så du gillar inte chicklitt? Det tycker jag om dig för! 😀
(Å ja, jag är precis så barnlig.)
Vi får bilda rn liten klubb 🙂
Men Anna då!!! 🙂
Själv stör jag mig inte alls på böcker där man vet hur det kommer att sluta. Ibland är det inte målet som är det viktiga utan resan dit… Men det är klart, du verkar ju inte ha njutit av resan heller. 😉 Det gjorde däremot jag, den träffade helt rätt hos mig!
Härligt att smaken är som baken 🙂