inte sedan 1998…

De var så söta och rara och massor av kramar har jag fått redan första dagen. Lika söta som vår egen J när hon, just 1998, hade ställt upp sig utanför huset för fotografering. Nykammad, med väska i ett fast grepp och lite ansträngt leende. Jag minns min fröken Marianne, J minns sin fröken Charlotta och jag hoppas att mina nya små elever ska minnas sin första skoldag, och sin fröken. Vi läste Shrek – allas skräck och det är med skräckblandad förtjusning jag tar mig an den här utmaningen. Imorgon är det bokstaven S – som i Skola.