kalasens drottning

Minst 10 om inte 15 år sedan sist är det som 8 av 1o kusiner samlas på samma gång, om man nu inte ska tänka på begravningar då. När vi alla var barn var vår mormor och morfars hus vår naturliga samlingsplats. Där var det mycket som skulle firas: jul, påsk, födelsedagar, semmeldag, våffeldag, kräftskiva och annat som förtjänade att man satte på pannan. Jag kan vara full av beundran inför min mormors insats med kalas där det aldrig var färre än 30 pers. Där bjöds mat och kaffe med sju sorter och tårta. Inte tänkte man då på vilken planering som krävs, arbete som ska utföras. In i det sista var min mormor fenomenal på att sätta folk i arbete. När man än kom så fanns det en liten uppgift som skulle utföras men det är inte alls konstigt, hon hade ju faktiskt varit arbetsledare över ett storthushåll nästan hela sitt liv. Hon var kökets härskare och kalasens drottning! Nu finns vår samlingsplats inte längre och därför var det extra trevligt att få vara med på ett sommarkalas med så många släktingar.