Taffelberget – vilken slutkläm!

Man kan undra om jag var riktigt klok när jag bokade den här resan … På allvar. Den här linbanan upp på Taffelberget var inte att leka med men har man börjat resan i stil med att övernatta ensam i ett tält med åskan blixtrande utanför och storm som slog i tältduken så ska det väl avslutas med att stå i en snurrande gondol. Som gungar.

Jag stod alltså vid kanten av gondolen och fotade. Notera! 

Väl uppe på berget var det vidunderlig utsikt åt alla håll och vi såg varför Taffelberget fått sitt namn, det var verkligen platt där uppe. Floran var spännande och jag är så glad över att vi klämde in utflykten fastän det var avresedag. Så värt!

Jo, jag var med på den här resan. Här kommer rapporteringens enda bildbevis på det.
Tack Kjell som knäppte. 
Man kunde tydligt se att Kapstaden numer till stor del ligger på utdikad havsbotten
och att strandkanten varit bra mycket högre. 

Resans godaste kaka. Morotskaka! 
Dagobertmacka med pastrami och karamelliserad lök
blev resans sista måltid. Mycket god. Mycket bra slutpunkt.
Att man sedan skall resa nästan 20 timmar för att komma hem förtränger man.