utlottning: En dag ska jag skriva om den här platsen

Idag kom det en oväntad pocket i min brevlåda – en titel som jag redan läst och skrivit om här på bloggen. Därför utlyser jag nu en liten snabb utlottning bland mina läsare. Vill du vinna En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyavanga Wainaina? Hojta då till här i kommentarerna innan söndag den 10 december klockan 12.00 så har du chansen.

Så här skrev jag om boken när jag läste den 2015:

”Always use the word ‘Africa’ or ‘Darkness’ or ‘Safari’ in your title. Subtitles may include the words ‘Zanzibar’, ‘Masai’, ‘Zulu’, ‘Zambezi’, ‘Congo’, ‘Nile’, ‘Big’, ‘Sky’, ‘Shadow’, ‘Drum’, ‘Sun’ or ‘Bygone’. Also useful are words such as ‘Guerrillas’, ‘Timeless’, ‘Primordial’ and ‘Tribal’. Note that ‘People’ means Africans who are not black, while ‘The People’ means black Africans.”
Så inleds en av Binyavanga Wainainas allra mest citerade texter. How to Write About Africa publicerades i Granta 2006 och satte då fart på den debatt som flera tongivande afrikanska författare drivit de senaste åren. Minns till exempel Chimamanda Ngozi Adichies fantastiska tal The Danger of a Single StoryNär man skrivit ett sådant brandtal som vill göra upp med klichéer och fördomar om att all afrikansk litteratur är stöpt i samma form så måste det vara en rejäl press på att vara både extra originell och helt fri från floskler när man själv ska ge ut en självbiografisk roman. Svår uppgift kan tyckas?  

I sin självbiografiska roman  En dag ska jag skriva om den här platsen  från Tranans förlag så lyckas Wainainas att göra just det. Han skriver en text som känns helt igenom äkta och med barnets och ungdomens naiva blick betraktar han storögt världen. Med självklarhet och utan en enda safaritur beskriver han sina uppväxtår i ett Kenya som hade ambitionen att vara Östafrikas modernaste stat. Den infrastruktur och det skolsystem som kolonialmakten byggt upp raseras i snabb takt och bistånd slår ut den inhemska produktionen av varor och tjänster. Samtidigt som den unga demokratin går vilse så söker han sin väg i livet, det första ordentliga mötet med skriftspråket var när de amerikanska grannarna efterlämnade en stor låda böcker vid en flytt. Den unge pojken blir en läsande person och han vet att en dag så ska han bli författare. 
I Januari 2014 publicerade Wainaina det han kallar (A lost chapter from One Day I Will Write About This Place) som har rubriken I am a homosexual mum. Det är en kort text i vilken han öppet deklarerar att han är gay. Han berättar att hans beslut att komma ut i offentligheten som homosexuell inte var helt enkelt, i Kenya är det förbjudet med samkönade relationer och det kan straffas med långa fängelsestraff.  Trots det så valde han att lägga till ett kapitel i sin självbiografi, och han säger: ”I have received thousands of messages from Africans all over the continent from diaspora Africans telling me: ’You have my support’,”.