tre önskningar – feelgood från Australien

Liane Moriarty är ett säkert kort när man är sugen på en lättläst feelgoodroman som avkoppling. I hennes debut Tre önskningar  är formen väldigt mycket chick-lit till skillnad mot de senare romanerna som Öppnas i händelse av min död och Stora små lögner som i större utsträckning skildrar familjelivet men gemensamt för dem alla är att de är varma, välskrivna, humoristiska relationsromaner.  I Tre önskningar är det trillingarna Cat, Lyn och Gemma som alltsammans cirkulerar runt. De är dryga trettio och trots att de har samma födelsedag och delvis samma gener befinner de sig på väldigt olika ställen i livet. Cat längtar efter barn tillammans med sin sambo, Lyn driver sitt framgångsrika företag och har både bebis och bonustonårsdotter, Gemma är den flyktiga systern som har svårt att hålla fast i både karriär och pojkvänner. De bor alla i närheten av varandra i samma stad som de vuxit upp, troligen Sydney (?) och de umgås tätt med hela sin familj men känner de egentligen varandra? Systerskapet ställs på sin spets när de ska fira födelsedag tillsammans och bubbelkalaset slutar i förskräckelse och ambulansfärd.

Nu är det inte dramatiken (som det finns gott om i den här romanen) som gör Moriartys böcker till mysig läsning, inte i min värld i allafall utan det är vardagsskildringarna och igenkänningen i mängder av olika situationer som gör att jag läser vidare. Dialogerna är välskrivna, berättelsen har driv och ska man vara lite gnällig så visst är det schablonvarning och ganska mossiga könsroller som skymtar. Jag inbillar mig att det är lite typiskt australiensiskt med karlakarlar, hemmafruar och snygga långbenta tjejer? Rätta mig gärna om jag har fel, oavsett så kan jag ha överseende med det eftersom känslan i alla Moriartys romaner är varm och inbjudande.