och dagarna springer iväg …
Vi tänder de tre ljusen och plockar fram den lille gossen med lyktan. Han är kommen från min pappas barndomshem och har försiktigt plockats fram varje jul i mer än sextio år. Nu står han i en lägenhet i Gårda, resan för gossen från småbrukarhemmet i kanten av slätten till den moderna lägenheten mitt i storstaden är inte särskilt lång geografiskt men oerhört lång på andra sätt. Så kan livet förändras på några generationer och ibland behövs bara en liten porslinsfigur för att plocka fram minnet av hur det en gång var.
Dagarna springer iväg allt snabbare och det gäller att stanna upp en stund, låta gossen med lyktan lysa vår färd.
Så sant! Det är fint att ha ting som påminner om livets förändring.
Jag är inte prylfantast men jag har några saker från äldre generationer som jag vårdar. Försöker få omgivningen att förstå värdet också.
Vilken fin liten figur! Att den finns kvar, den får J fortsätta att vårda ömt!
Kusin A
Visst är den rar. Jag slår in med silkespapper och försöker få nästa generation lika intresserad.
Fina och tänkvärda ord.
Tack.