I Nätter i Reykjavik får man möta den unge polisen Erlendur Sveinsson. Han patrullerar gatorna i Reykjavik och tar sig an de allra mest utsatta, de hemlösa och alkoholisterna. När en av männen drunknar på ett mystiskt sätt blir Erlendur kontaktad av hans syster och han börjar bedriva en privatspaning. Erlendur är ung och något naiv, han engagerar sig på det personliga planet och försätter sig i fara som den rookie han är. Jag gillar det ungdomligt charmiga, patoset och det småvilsna privatlivet.
Jag lyssnade på den här boken och riktigt rättvist var det inte. Att komma direkt efter Lewismannen kan inte vara lätt för någon. Lite lågt tempo och lite för invecklat och lite för omständligt emellanåt men ändå helt OK. Jag funderar på vilken av alla Indridassons deckare som jag gillar bäst och kanske är det ändå Glasbruket. Den var min första. Ibland är de de allra bästa.
Har också den här boken i mitt ljudboksbibliotek men har inte lyssnat på den än. Ser fram emot att möta den unge Erlendur! Min favorit av Indridasons böcker hittills är Vinterstaden.
Undras om jag läst Vinterstaden. Kanske har jag missat? Tack för tipset!