koltrasten som trodde att den var en ambulans – en bok om ljud

Stiger ur min bil på parkeringsplatsen bredvid den 6-filiga motorvägen och hör bullret från långtradarna på ett helt nytt sätt. Det är en Mildnereffekt. Koltrasten som trodde att den var en ambulanseffekten.

Erkänner direkt! Det här var en ljudbok i dubbelbemärkelse för mig som jag skulle läst och inte lyssnat till. Anders Mildner läste själv sin intressanta bok om hur ljud påverkar människan och jag tänkte ett antal gånger att det här ska jag minnas och skriva om. Men inte minns jag ordentligt alla de spännande tankarna om varför vissa ljud uppfattas om lugnande och annat uppfattas som buller, hur kroppen fysiskt och fysiskt reagerar på ljud, hur tystnad blivit något som närmast skrämmer, hur ljudmiljöer påverkar inlärning och att ljud numer blivit en klassmarkör. Tyvärr, så är mitt audiotiva minne begränsat, i alla fall samtidigt som jag kör bil, och det är faktiskt en av poängerna också i boken.

Några tankar hänger sig ändå kvar.

Som lärare så reagerar man naturligtvis på resonemanget kring ljud och inlärning. Mildner hävdar att det finns forskning som fastställer att minnet och människans inlärning fungerar väsentligt sämre i en bullrig miljö. Han säger något syrligt att (jag skriver nu ur minnet) de som vill ha bättre skolresultat ska börja med ljudmiljön. En annan är det historiska faktum att ljudgeografin har förändrats radikalt på bara några hundra år, ljudet av kyrkklockan som förr signalerade makt och hördes vida omkring är i dag bara ett av alla ljud i en bullrig stadsmiljö. För att stänga de oönskade ljuden ute så har dessutom de flesta någon typ av hörlurar i öronen. Plötsligt har de gemensamma ljudreferenserna förändrats.

Det är inte självklart längre att alla i Sverige har hört en koltrast. Dags att fundera en extra sväng på livet och ljuden.

SvD, Bokmania har läst.