lära sig av Cilla Naumann är först ut

Man kan väl lära sig – det sa alltid min uppmuntrande kollega när jag tvekade över att ge mig på något nytt. Vilken absolut nödvändig livsinställning just som lärare, tack snälla K för den.

Huvudpersonen i Cilla Naumanns novell Lära sig är just lärare på högstadiet och det är en resignerad man som jag får möta. Hans längtan till undervisning och ungdomar har bytts till längtan till lärarrummet. Vardagen lunkar på fram tills den dag när Ingrid kommer in i klassrummet, han stör sig på det mesta hon gör. En dag passerar han en gräns, och det som är gjort går inte att göra ogjort. Vem som ska lära sig av vem är upp till läsaren men visst går det att lära sig av den här novellen.

Som lärare så är jag ganska trött på människor som försöker skildra skolans värld, veta det mesta om betyg och ordning, därför var jag skeptiskt inställd till den här lilla novellen. Så fel jag hade, jag tycker att Cilla Naumann fångat många tankar och känslor som kan snurra i en lärares huvud, överraskande väl. Så överraskande att jag var tvungen att googla på hennes bakgrund för att se om hon är högstadielärare… Det är Cilla själv som läser sin text och det här var en fin början på mitt novellår!

Naumanns roman Springa med åror skrev jag om i november och svärmor har skrivit ett spännande inlägg om romanens omslag. Läs hennes inlägg Frusna ögonblick!

– en novellvåg i bokbloggarhavet –