Vi ses på Place de la Sorbonne

Vet du att jag kom närmare dig när jag väntade på dig än när jag träffar dig?

Jag har nog outat förut här på bloggen att jag brukar titta på Go’ kväll på fredagarna för att lyssna till boktipsen. Igår tipsades det om två böcker som jag tycker mycket om. Den första som citerades i början av det här inlägget var Vi ses på Place de la Sorbonne av Justine Lévy som är en underbar liten bok om det där med döttrar och mödrar. Berättaren i boken är Louise som just fyllt 18 och hon tillbringar en dag på caféet på Place de la Sorbonne i väntan på sin mamma. Det är flickans monolog med minnesbilder av en vacker, självupptagen och mycket destruktiv mamma  som hörs genom hela berättelsen och dottern konstaterar helt sonika att:

 ”Vi var inte gjorda för varandra, där har vi sanningen. Nej, nej, låt mig få tala till punkt. Du hade annat att göra än att ha en dotter. Jag förstår, jag förstår så väl. Det tar ju faktiskt tid att sabba sitt liv.”

Det som är riktigt härligt med den här debutromanen som kom ut i Frankrike 1995 är att där finns så många historier att upptäcka och inte alla berättas eller förklaras, fragment av uppväxten och livet tillsammans med mammma avslöjas men det allra mesta får jag som läsare fylla i. Den sortens böcker tycker jag mycket om, en författare som litar på att läsaren själv kan tänka och känna! Formen passar så bra till romanen också för vem har inte suttit på ett café och låtit tankarna och minnena fara? Kanske till och med på ett café i en storstad?  Ser redan fram emot att läsa uppföljaren en ovärdig dotter.

Gokvälltips nummer två som jag kan rekommendera alla var Let the Great World Spin som jag läste i våras. Fantastisk New York-skildring, tidigt 70-tal. Pre-aids, pre-Internet och en man som går på lina mellan tvillingtornen. Världens väldighet är den svenska titeln. Läs den!