och varför bokbloggar jag?

Jag bloggar för att det är kul. Punkt. De som känner mig vet att jag är luststyrd och litteraturintresserad med läsning på en speciell plats nära hjärtat. Jag försöker skriva personligt om de böcker jag läser och jag inspireras mycket i mina läsval av andra bloggare, sedan jag började läsa bloggar har jag breddat min läsning och hittat till titlar jag annars inte skulle läst.  Min blogg är min läsdagbok och alltilivetdagbok, därför finns den ofta inte med på bokbloggslistor. Nu spelar det inte så stor roll eftersom det jag skriver är för mig, om någon annan vill läsa och diskutera det jag skriver med mig så tycker jag det är kul men det är ingen förutsättning för bloggens existens. I bokbloggosfären ska det helst vara rena bokbloggar, min blogg är alltså inte renlärig nog att passa in i mallen med det ****** jag i. Jag skriver för att det är roligt att skriva, kommenterar och länkar till det som intresserar mig. Läser och skriver om ett och annat rec ex men känner mig inte köpt eller styrd av det. Jag, och andra bokbloggare, är smartare än så. Pretto eller folklig? Fin eller ful? Diskussionen är egentligen ganska absurd. 
Tydligt är detta ngt som engagerar bokbloggosfären. Linda på Enligt O har skrivit ett inlägg i debatten idag som jag tyckte var utmärkt. Magnus på a fraction of the web vill gärna provocera en smula och Karin på enbokcirkelföralla satte igång den. Jag önskar att det kan finnas plats för alla – är det inte det som är grejen att vi är olika och att man kan välja fritt vilka bloggar man vill läsa?