vackra vita lögner

Jag har länge närt en dröm om att se Arktis eller Antarktis men kostnaderna för en resa skulle överskrida alla gränser så när jag hittade en julroman som handlade om en kvinna som åker till Antarktis så slog jag till. Direkt, tyvärr blev jag skeptisk. Eftersom jag nu då vet att en resa dit kostar i häradet 80 000 kr per person så köpte jag inte alls att en hel familjs resa till Antarktis (Vanessas) skulle frysa inne och att tvillingsystern (Aurora) med någon dags varsel skulle ta Vanessas plats. Storyn började sådär och ska jag vara ärlig så fortsatte det sådär. Jag längtade efter spännande miljöer, skildringar av själva kryssningen och mer av djurliv och strapatser. Och julfirande, det är ju en julbok för sjutton.

Det är förvisso snyggt att tvillingsystern Aurora lockas ur sitt skal med hjälp av resan och visst gillar jag att hon heter Norrsken, om det nu hade varit en tripp till Lappland hon åkt på så hade jag gillat det ännu mer. Dubbelspelet blir krystat och romantiken sådär. Det här var inte för mig.

Bildkälla: Ordberoende förlag