ett köns bekännelse

Novellixkvartetten med fyra nordiska novellister köptes så glatt på mässan och Riikka Pulkkinens har den absolut snyggaste omslaget och en hyfsat provokativ titel. Nå, nog om utsidan, innehållet då?

Tillbaka till kvällen då jag förvandlades till ett hål.

Så har Pulkkinen fångat mig som läsare och jag lyssnar nyfiket till hennes intensiva humoristiska röst. Det är en ung kvinna vid namn Riikka som berättar sin historia i den här novellen och hon är författare och på promotionsturné i Belgien och Holland tillsammans med en omåttligt populär äldre man. Han är förtjust i kvinnor och särskilt förtjust i Riikka. En  kväll blir hon medbjuden till en tv-show som han ska delta i och sällan hade hon väl anat vad som skulle hända där.

Trots att det ibland skulle vara bra för en kvinna att lära sig säga nej, är inte ett ja någon dålig attityd till livet. ibland leder det till katastrof. ibland leder det till lycka. och ibland kan det vara så att katastrof och frihet går hand i hand.

Sällan har jag läst så många synonymer för ett kön i en och samma text, jag småfnissar faktiskt lite vid ordet mutta som jag sällan sett i skrift och som jag nästan glömt av, men tro inte att hon ser sin förvandling till enbart ett kön som  en boja. Hon sjunger istället en välkomstsång!

Feminism, humor och mycket välformulerat. Det är Ett köns bekännelser.

– en novellvåg i bokbloggarhavet –