”Den upphör aldrig, denna ständiga längtan efter Clara”
Det är Caroline som konstaterar att hon är drabbad av den stora vänskapen som slår undan alla försvarsmurar. Som inte är logisk och förnuftig utan bara är. Hon är den som ringer den flyktiga och fladdrande Clara, hon är den som har extranyckeln. Hon är den som hjälper Clara att upprätthålla en fasad, men hon hamnar på en plats i livet där det är dags att omvärdera, är den här vänskapen värd all sorg och oro?
Det här är en roman som jag tyckte mycket om. Den fångade mig och berörde mig. Vänskap, längtan, musik och förväntningar går… Läs mer
Senaste kommentarer