Det gemensamma för helgens läsning har varit e-böcker. Lånade på biblioteket och rykande färska hamnar de på min läsplatta och jag kan, trots att jag inte får rec ex av alla förlag, hänga med i bokfloden. Fantastiskt roligt. Min senast lästa är Katarina Fägerskiölds tunna roman Åsen. Den utspelar sig på ett jordbruk någonstans i Västergötland, skulle kunna vara nära Ulricehamn och det är den unga flickan Sofi som berättar för oss. Det här är en ingen romantiserad bild av landsbygden á la Bonde möter Fru utan gödselrännerealism. Det är svartslakt, staket som skall sättas Det gemensamma för helgens läsning har varit e-böcker. Lånade på biblioteket och rykande färska hamnar de på min läsplatta och jag kan, trots att jag inte får rec ex av alla förlag, hänga med i bokfloden. Fantastiskt roligt. Min senast lästa är Katarina Fägerskiölds tunna roman Åsen. Den utspelar sig på ett jordbruk någonstans i Västergötland, skulle kunna vara nära Ulricehamn och det är den unga flickan Sofi som berättar för oss. Det här är en ingen romantiserad bild av landsbygden á la Bonde möter Fru utan gödselrännerealism. Det är svartslakt, staket som skall sättas 
På alfabetets allra sista bokstav går jag bet, inte en enda titlel i min hylla som börjar på Ö! (I stan då, jag har ju inte kollat sommarstugans där jag har alldeles för mig att Öster om Eden står…) Det kan man kalla att falla på mållinjen. Fuskar med en bok som jag har just nu som e-bok på min läsplatta. Lånade Ön och Åsen samtidigt som Havsmannen. Jag är så förtjust i att kunna låna e-böcker som är rykande färska rakt ned på min platta. Det är vad man kan kalla vardagslyx! Med en bok om en söderhavsö och en om den västgötska myllan avslutar jag min runda på ett passande sätt. Med rötterna i slätten
Det finns en början och det finns ett slut. Och allt måste bli värre innan det blir bättre.– Vem tror du kommer och räddar oss? frågar lillebror Robert storasyster Nella. Är det polisen? Är det fantomen? Eller är det berättelserna?
I Carl-Johan Vallgrens roman Havsmannen är det de två tonåriga syskonen mot världen. Redan innan det första kapitlet är slut så har läsaren bilden klar, föräldrarna missbrukare, Nella tar ansvar för att radhuset som soc betalar åtminstone liknar ett hem, lillebror har svårt i skolan både med inlärning och grov mobbning. Som
… Läs mer 
Så äntligt har jag läst Marie Hermanssons senaste roman Himmelsdalen. Eftersom den inte fanns som e-bok så har jag troget väntat på pocketupplagan. Jag lyssnade på Marie på bokmässan och visste att det här var en bok för mig, utan tvivel. Jag gillar mycket hur hon ofta börjar sin berättelse i det vardagliga, allmänna och sedan skruvar till det varv på varv tills man inte riktigt vet vem som är frisk, vem som är sjuk, vem som är klok och vem som är galen. Den här boken är ett tankeexperiment som heter duga! Jag gillar skarpt just den diskussionen och skulle gärna läsa
Klockan 18.15 i kväll ska jag starta min uppladdning inför Sveriges Radios Romanpris. Hela veckan lång diskuteras de nominerade i P1. Klockan 14.03 eller 18.15 eller på webben. Häng på i svängarna och lyssna på juryns samtal!… Läs mer
”Vissa saker måste man bara kunna.” Dricka rödvin, flirta, springa i högklackade skor, röka och suga av en kille – det är baskursen som ska hinnas med innan man fyllt arton, annars är man hopplöst ute. Mirijam och Mia bor i den lilla småstaden och längtar mest någonannastans, att gå i åttan är omåttligt trist. Spänningen finns i den mycket äldre mannen Per, fester och span på gymnasiekillar och Mias mamma påminner ständigt om att de är barn. Barn som leker vuxna och sakta med säkert finner på att även om håret är knallrosa så är det lättast och skönast att vara bara jag.
Lina
… Läs mer 
Så avslutar då Maria Gustavsdotter sin historiska romantrilogi Fem pärlor till jungfruns krona med boken om Gertraud som änka. Hennes make, Nils, dör i blodförgiftning och Gertraud sitter på undantag hos sin son, skräddare i Kalmar, sonhustrun gör stugan trång. Broderier och sömnad är fortfarande en sysselsättning som Gertraud tar till i svåra stunder och altarklädet tillägnat jungfrun väntar ofärdigt i sykorgen. När moster Hildegard blir allvarligt sjuk slår hon följe med henne till Lübeck. Resan till Lübeck ger Gustavsdotter en förevändning att göra det hon gör allra bäst, beskriva… Läs mer
Oh, la la. man kan nästan tro att jag räknat ut det här. Bokstaven som gäller på Internationella kvinnodagen är K. Bloggstafett pågår under hela dagen med mängder av spännade skribenter, kolla in Enligt O för hålltider. Mitt bidrag kommer kl 11 och i väntan på det presenterar jag stolt en roman av sveriges enda kvinnliga nobelpristagare.
K = Kejsarn av Portugallien
– Vi viskar inte om dig, om en helt annan grej!
Stina och Lina och Sara leker gärna med varandra men det är ganska svårt att leka tre. Ibland är det de som har namn som rimmar som är bästisar, ibland är det de som har namn med fyra bokstäver och en annan dag ska namnet börja på S. Då är man kompis. Måste man välja? Måste man bestämma sig för vem man gillar mest eller är det faktiskt omöjligt att välja?
Stina och Carin Wirsén har i sin seriebok Leka Tre fångat precis de där situationerna när det krånglar till sig, tjejerna vill leka men kan inte riktigt komma på hur. Istället hamnar… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer