Jag minns så väl när jag läste Solstorm, Åsa Larssons debut, hur jag absolut tokgillade. Den kändes ny och fräsch och de religiösa inslagen låg rätt i Knutbysamtiden. Åsas femte bok om åklagare Rebecka Martinsson, som nu återvänt för gott till sin hembygd i nordligaste norr, är en välskriven deckarhistoria men så nytt och fräscht känns det inte längre. Mer vardagslunk sådär, om nu en mormors far som blir uppäten av en björn, mormor blir mördad i sin säng, en pappa som blir påkörd och en sjuåring som helst av allt skulle vilja vara hund är vardagslunk. Trots alla mord och en obligatorisk skitstövel… Läs mer
Senaste kommentarer