repris från onsdag 29 juli 2015

mannen utan ansikte – Masha Gessen

Alltså. Ibland önskar jag att jag vore mer insatt i världspolitiken och hade lite mer koll sådär allmänt. Inför bokmässan läser jag Masha Gessens Mannen utan ansikte och jag blir förvånad, upprörd och ganska matt. Hur kommer det sig att mycket av det som Gessen berättar om Putins bakgrund, väg till makten och hans grundideologi inte diskuteras mer? I Rysslands grannland Sverige hör man då och då röster som vill förstärka försvaret av Gotland, när det var VM i friidrott gjorde Emma Green protest med regnbågsfärgade

repris från fredag 18 maj 2012

Läsning kan ta vindlande vägar, jag hade bestämt mig för att läsa Storm över Frankrike. Berättelsen om den tätskrivna skrivboken som fraktades i en resväska av de små döttrarna medan mamman deporterades till koncentrationsläger är så gripande. Jag tänkte mig att börja med förordet och när jag läste det så insåg jag att den lilla romanen från 1935, Ensamhetens vin var delvis självbiografisk. Mer intresserad av att lära känna Irène Némirovsky än Frankrike under kriget så bytte jag raskt bok.

Hélene kallas den lilla flickan i boken, det

repris från onsdag 22 november 2017

tidens larm (Julian Barnes)

Sjostakovitj stannade hela sitt liv i Sovjetunionen till skillnad från sin idol Stravinskij. Om jag har förstått kringsnacket rätt innebar detta att Sjostakovitj i väst betraktades som en medlöpare till regimen. Julian Barnes vill i Tidens larmproblematisera detta synsätt, eller snarare fördjupa i något som blir en studie i hur människor förhåller sig till och förändras i ett totalitärt samhälle. Det görs i romanform som gränsar till en lång essä. Sjostakovitj familjeliv och något av hans konstnärskap redovisas,

repris från fredag 4 februari 2011

en munter begravning

Finns där något som ens skulle kunna var muntert på en begravning? Alik är den ryske immigranten som kommit till New York för att verka som konstnär och nu ligger han i sin ateljévåning och tynar sakta bort. På TV lyssnar han till hur Sovietunionen krampaktigt löses upp och omgiven av en alkoholiserad men vacker fru, före detta älskarinnor, ungdomskärleken och en brokig skara vänner förbereder han sig för döden på allehanda sätt. Väsentligheter som att dricka en god margerita, lyssna på den sydamerikanska orkestern som spelar nedanför

repris från söndag 16 februari 2014

Tsar Putin – Anna Arutunyan

Namnet till trots handlar Tsar Putin mindre om den lille mannen med den stålgrå genomträngande KGB-blicken och mer om Rysslands behov av en envåldshärskare, en tsar. Ett Ryssland som i brist på fungerande lagar och demokratiska institutioner istället fungerar genom ett informellt vasallsystem som i århundraden gjort det möjligt att hålla ihop det väldiga landet. Arutunyans tes är att systemet bygger på att alla nivåer av tjänstemän har rätt att skumma sin del av grädden men inte mer och när någon överskrider

Ja men hur många feelgood-romaner finns det om änkor egentligen? Jag är nu änka. Så är det. Och det sista jag tänker på är att sätta igång med erotiskt skrivande … Men jag lyssnade ändå på den här charmiga romanen som utspelar sig i London eftersom den var mycket ofta tipsad i ett läsbingo som jag var med i förra året. Erotiskt skrivande för ensamma änkor av Balli Kaur Jaswal handlar om den unga kvinnan Nikki som frenetiskt har försökt att frigöra sig från sin sikhiska kulturella hemvist. Hon pluggar, jobbar i en bar och vill helst av allt vara som vilken brittisk tjej som helst. När hennes far hastigt

repris från lördag 26 januari 2013: 

ryssar är såna som gillar björkar

En knallgul bok med klagomuren på framsidan och titeln Ryssar är såna som gillar björkar går bara inte att låta bli att läsa. Olga Grjasnowa har skrivit och det är en roman om en ung judisk kvinna, Masja, som alltmer förtvivlat söker efter ett hemma.

Hon har i sin barndom flytt från Baku tillsammans med sin föräldrar, hamnat i Frankfurt. Föräldrarna drömmer tillbaka om en tid i Sovjetunionen där pappan hade en ställning, mamman var respekterad pianolärainna och i deras bibliotek stod flera tusen böcker.

Bilden tagen på Malören Lodge – boken lämnades där i deras lilla bibliotek.

Man kan undra vad som hänt? Har det här blivit en blogg med bara feelgood eller?  Sanningen att säga så har jag haft det så pass utmanande i mitt liv att jag nästan, nästan inte klarat att läsa. Bloggandet går också på autopilot och det jag skriver är varken välformulerat eller särskilt spännande, men jag skriver. Det får vara gott nog just nu. Det kommer väl en dag när jag är lite mer på banan igen, tills dess så får det bli korta inlägg och lättsam läsning.

Sheila o’Flanagan är en mycket produktiv irländsk