Fullmatad dag om Ett folk utan land – kika in på kollo! |
… Läs mer
Fullmatad dag om Ett folk utan land – kika in på kollo! |
… Läs mer
Jag är måhända den sista i bokbloggosfären som läser Curtis Sittenfelds underbara uppväxtskildring I en klass för sig. Den engelska titeln är Prep och det är verkligen förberedelserna inför vuxenlivet som så på pricken beskrivs genom Lees ögon. Hon har lämnat småstadlivet i mellanvästern för att som stipeniat gå sina high-schoolår på internatskola utanför Boston. Allt är annorlunda än hemma där pappa arbetar med att sälja madrasser och
Bara för unga? är läsarnas önsketema inne på kollot och inte har ni väl missat vår 100-lista?
Jag funderade lite på vad som egentligen skiljer en bok skriven för unga och en bok skriven för vuxna. Christin Ljungqvist, som skrivit tre fina böcker i YA-genren: Kaninhjärta, Fågelbarn och Rävsång, svarade på just den frågan i ett författarsamtal. Hon menade att när hon skrev för unga så ville hon skicka med någons slags hopp, någons slags positiv känsla som stärker den som läser att det kommer att lösa sig, livet blir kanske inte enklare men man lär sig att hantera det.
Lavender Lit är ett litet nytt förlag… Läs mer
Språket – kreativiteten, påhittigheten och tilltalet är helt charmerande i E. Lockharts underhållande Den ökända historien om Frankie Landau-Banks. Sedan är det ju något visst med ungdomar på internatskolor, det lockar på ett särskilt vis – som att man får lov att kika in i en sluten värld dit man aldrig annars skulle kunna få tillträde. I den här boken blir man inbjuden att hänga med en intelligent och rolig ung tjej som vill skapa sig ett eget utrymme i världen och det blir en grymt bra visit!
Frankie börjar alltså sitt andra år på high-schoolinternatet Alabaster, hon träffar… Läs mer
Skriver lite om Nalle och hans vänner på Kulturkollo idag. |
… Läs mer
Hade jag nu varit något mer organiserad så hade jag förstås haft ett fint hyllningsinlägg till Pippis ära på lut. Det har jag nu inte så det får räcka med:
Grattis!… Läs mer
John Kilaka är en illustratör från Tanzania som har bestämt sig för att samla in några av alla de muntliga berättelser som traditionellt berättats i landet. Jag lyssnade till honom och Elishie Lema på bokmässan för två år sedan där de beskrev hur den muntliga traditionen håller på att försvinna. Delvis är det utveckling med ny teknik som TV, Internet, mobiltelefoner som gör att berättarstunderna med många generationer försvinner. Ny teknik och sjukdomen. HIV drabbar många familjer, barn blir föräldralösa
Vilket är ditt fiktiva favoritdjur?
Så lyder frågan inne på Kulturkollo den här veckan och jag hade faktiskt inte särskilt lätt att svara. Jag är ingen djur-tjej. Har aldrig varit. Hästböcker har jag väl läst några och visst älskade jag Klas Klättermus som vi fick spela som musikal i skolan men annars?
Det får bli Båtsman från Vi på Saltkråkan. Jag älskade tv-programmet som liten och drömde om att ha en familj som Tjorvens. Inte som Pelles, det verkade för äventyrligt. Livet på en skärgårdsö verkade bara så mysigt och tänk att ha en pappa som hade affär och tvilling-storasyskon. Jag minns … Läs mer
I veckan är det precis 70 år sedan Tyskland kapitulerade och det blev fred i Europa. Det uppmärksammar vi på Kulturkollo med ett tema vi kallar Krig och fred. Kolla gärna in det.
Jag passar på att skriva några rader om en nyutkommen bok för mellanåldrarna som utspelar sig just under det andra världskriget. Den fantastiska historien om katten som försvann är en riktigt charmig berättelse om livet på en liten bondgård vid Devons kust. Det är hösten1943 och Lily, som är 11 år gammal, har en allra bästa vän. Det är kattan Tips. Det dyker upp allt fler amerikaner i byn och snart förstår Lily och hennes farfar… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Den här bloggen innehåller kakor. När du klickar dig vidare så accepterar du också att kakor hamnar på din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Senaste kommentarer