Dy av Pia Hagmar börjar med att Lovisa bestämmer sig för att flytta till sin mormors torp utanför Falköping. Hon är nyskild och författa kan hon ju göra var som helst. Strax efter hon flyttat in hittas en död man i skogen och Lovisas liv i det ödsligt belägna huset blir inte så idylliskt som hon trott. Hon anlitar lokala firmor för att modernisera och lär känna en grupp jämnåriga kvinnor, samtidigt händer det fler dramatiska saker i byn. Lovisas skrivande tar fart samtidigt som hon blir en allt mer självklar del av den lilla byn. För mig är miljöerna mycket välkända och jag tycker om skildringarna av skogen och mossen, tystnaden i torpet och närheten till liv och död som naturen påminner om. Den här boken hjälpte inte till att hantera min mörkräddhet, läs den i solen!



Leave a Comment