stockholmsvitt

Gårdagens läsning var den intressanta Stockholmsvitt av Karin Magnusson. Det är en roman som skildrar arbetarmannen Stefan och i början av berättelsen har han bestämt sig. Han skall måla klart den lägenhet han påbörjat och sedan dö. Livet blev inte som han tänkt sig och nu ska det ta slut. Han är runt 60, kroppen är sliten och han har ingen kontakt med barn och barnbarn. Han bor i ett förråd och i bilen samlas parkeringsböterna. I romanen får vi läsa berättelsen om hur han växer upp i en småstad, hans mamma är en rastlös person och Stefan tar tidigt hand om sig själv. Hans kompis Tommy och han blir kompanjoner, bästa vänner och med en byggfirma ihop. Stefan har träffat Anette och med två små barn är ekonomin alltid ansträngd, när de får jobb hos småstadens parnass hoppas han att lyckan är gjord. Så blir det inte, skatteskuld hopar sig och trots att Stefan jobbar dygnet runt så går det inte ihop. Kanske hade en gymnasieutbildning och affärsplan varit bra ändå.

Det här var en fin läsning, Stefan är jämnårig med mig och jag var tvungen i början av läsningen googla författarens härkomst, det skulle kunna varit Alingsås där jag själv tillbringade gymnasietiden. Så väl beskriver hon klasskillnaderna i en liten stad och i min närhet hade jag både Stefanar och Tommyar och jag själv är väl lite som Stefans syster som gjort klassresan. Hon som betalar för moderns flytt till hemmet men som inte dyker upp, bära och fixa det ska Stefan göra. Mängder av liknande scener gör att den här boken känns. Oväntat mycket!