man skulle kanske ha varit där

Pojken Tue är huvudkaraktären i Thomas Korsgaards hyllade trilogi som avslutas med Man skulle kanske ha varit där. Tue har flytt sitt dysfunktionella barndomshem i Jylland och försöker försörja sig i Köpenhamn. 17 år gammal säljer han tidningar, blir bostadslös och han får bo tillfälligt hos kollegan Victoria. Hos henne får Tue möta ett medelklassliv som är svårt att dechiffrera, Tue är inte bara utfattig ekonomiskt. Han saknar också det kulturella kapital som krävs, drömmen om att skriva håller han ändå fast. Det är en svidande skildring av klass, överlevnadsförmåga och drömmar som Korsgaard skriver och det man önskar pojken Tue är bara ett gott liv. Man ska läsa hela trilogin – helst som en helhet. Det är en riktigt bra läsupplevelse!