den stora utställningen – Marie Hermanson i fin form!

Den stora utställningen av Marie Hermanson är en helt underbar läsupplevelse och äntligen är det recensionsdag så att jag kan tokhylla och tipsa alla om att läsa! Det är få författare som kan skriva så lättsamt och så allvarligt på en gång och nu har Hermanson skrivit en roman som kan ta upp tävlingen med Musselstranden, som favoritbok betraktat.

Det är Göteborg 1923 och den stora jubileumsutställningen invigs, Göteborg skall bli en modern metropol och utställningarna ska visa alla de nya innovationer som tiden bjuder. Nöjesparken Liseberg med sin rotunda blir en av den här romanens spelplatser och en av de platser som binder samman de olika karaktärerna i boken. På utställningens tidning arbetar den unga Ellen som volontär, hon skickas ut i staden för att rapportera om allt som händer och hon har en skarpögd blick. Hon är en äventyrlig familjeflicka från Lerum som upptäcker stadens möjligheter och jag gillar henne skarpt! På nöjesfältet finns också den unge pojken Otto som sköter om åsnan Bella (som jag inbillar mig egentligen hör hemma på Tjolöholm i Halland), den stilige polisen Nils och så småningom dyker också självaste Einstein upp för att hålla sin nobelföreläsning. Einstein och den framväxande anti-semitismen skildras från hans kontor i Berlin och de två berättelserna vävs mycket snyggt samman under den regniga och spännande sommaren 1923.

20-talet är en intressant tid att skildra med sin brytning mellan det traditionella och det nya moderna och jag tycker mycket om att Hermanson varit så noggrann med de historiska och geografiska detaljerna samtidigt som hon hej vilt fantiserar ihop en spännande handling. Texten flyter på och man slutar inte läsa förrän det är slut. Jag får ju genast stor lust att läsa mer om utställningen 1923, en roman som underhåller mig och samtidigt får mig att googla är den perfekta kombon. Läs nu! På stört!